Rätten att bära vapen

Med anledning av förra veckans ohyggligt sorgliga och skrämmande vansinnesdåd, ett inlägg om den amerikanska vapenpolitiken.

"A well regulated militia being necessary to the security of a free state, the right of the people to keep and bear arms shall not be infringed." (Andra tillägget till Konstitutionen, antaget 1791). Detta innebär att det är förbjudet att inskränka delstaternas miliser och folkets rätt att äga och bära vapen. Det fanns troligen skäl till detta under bildandet av USA. Man hade legat i strid med brittiska armén. Man stred med indianer. Många levde spridda i mer eller mindre vildmark. Det fanns rövare och banditer. Man hade inte så utvecklat polisväsende och var tvungen att förlita sig på självförsvar. Sedan dess har ju, tack och lov, en del ändrats till det bättre, medans annat förändrats till det sämre (t ex finns numera mycket kraftfullare vapen än musköter). Men lagstiftningen är den samma.

Och detta, det andra tillägget till konstitutionen, ses som en av de mest grundläggande rättigheterna i nationen. För oss icke amerikaner är det oerhört svårt att förstå när vi återigen ser konsekvenserna av detta rullas upp på nyheterna. Men för många amerikaner är rätten att bära vapen lika självklar som yttrandefriheten, att ha skor eller köra bil. Det är något man lever med. Det finns de som har flera pistoler utplacerade i hemmet. Upptejpat under soffbordet. I kökslådan. Vid sängen. Om man söker licens för det kan man bära vapen (dolt) ute på stan i de flesta delstater. Det finns en mängd tidskrifter inriktade på vapen, tror jag räknade till ett 20-tal olika (plus minst lika många om jakt) på bokhandeln. Det är helt enkelt en del av den amerikanska kulturen, djupt rotad i nationens 200-åriga historia.

Lite fakta (siffror hämtade från CNN):
USAs befolkning uppgår till ca 315 miljoner.
Det finns omkring 270 miljoner skjutvapen i civila händer, man räknar med att det finns 88 vapen per 100 invånare. 
Varje år mördas drygt 10 000 människor med skjutvapen.
Räknar man in skador, självmord och olycksfall är det betydligt fler, upp till 100 000 dör eller skadas varje år till följd av skott.

Det är oerhört höga siffror. Skrämmande höga. En befolkningssiffra motsvarande en liten stad som försvinner varje år och det finns skjutvapen så att det räcker till alla över 15 år. De flesta av de mord som sker får bara en liten radnotis i den lokala tidningen, det är vardagsbrott. Endast enstaka fall och större händelser kommer upp på de nationella löpen. USA har den i särklass högsta vapentätheten i världen och troligen den högsta andelen mord med skjutvapen.

Och vad är då reaktionerna efter den senaste skolskjutningen?
Naturligtvis är det chock och sorg. Det flaggas på halv stång överallt. Det dominerar nyhetsflödet totalt. Man ser och hör "Ännu en anledning att undervisa barnen hemma", "Förbättra övervakningen i skolorna" och "Förbättra psykvården". Som tur är det även många som säger "Nu är det verkligen dags att stryka andra tillägget till Konstitutionen".

Vi får verkligen hoppas att det kan drivas igenom en strängare kontroll av vilka som får köpa och inneha vapen, vilka slags vapen som får innehas av privatpersoner samt hur de ska förvaras. Nu känns det faktiskt som en verklig debatt kommit igång och att det kanske kan komma till stånd en förändring. Men det är en lång väg dit och det finns ett kompakt motstånd mot begränsningar i vapenägandet, även om vissa av nyckelpersonerna faktiskt verkar vackla i sitt propagerande. Det krävs 2/3 majoriet i både senat och representanthus för att ändra Konstitutionen. Dessutom krävs följdändringar i alla delstaternas lagar. Sedan ska lagarna tillämpas också..... Som sagt, en lång väg återstår innan utvecklingen vänder och antalet döda och skadade av skjutvapen går ned.

Det är bara så oerhört tragiskt att det krävdes ytterligare 26 liv innan debatten kom igång på allvar.